Snart blir det två månader som jag tillbringat i Sverige. Skälet till mitt besök är att en mycket nära släkting drabbats av en svår sjukdom. Själv drabbades jag av några smärre åkommor under min tid här. Återkommer till det.
Först.
När jag kom hit så förfördes jag av det underbart vackra vädret. Att jag sedan fick uppleva den förtrollade tid då allt grönt slår ut och alla vackra blommor blommar, var ju en bonus. Jag upplevde det som om Sverige flörtade med mig och ville locka mig tillbaka. Det finns inget vackrare än tiden mellan Hägg och Syrén.
Säg den glädje som varar beständigt. Snart fann jag mig stående i ett kök på söder tittande på en utomhustermometer. Den visade 4 grader. I bakgrunden hördes ljudet från Bruce Springsteen´s konsert på Söderstadion. Tur att The Boss brukar hålla publiken varm.
Nu,i skrivande stund den 10/6, är det grått, regnigt och tio grader. Vart tog det vackra vädret vägen? Är det inte nu det skall vara sommar och varmt? Jag börjar kommaihåg varför jag flyttade till Brasilien.
Sedan.
Som jag nämnde så ådrog jag mig ett par smärre åkommor som föranledde ett besök på Danderyds sjukhus akutmottagning. Utanför finns en stor parkering för besökare. Självklart är det inte gratis. Någon skall slå mynt av andras nöd. Alla vet ju att ett besök på en akut kan ta olika lång tid. I mitt fall tog det fem timmar. Hur skall man veta hur länge man tänkt stå parkerad när man skall betala parkeringsbiljetten? Eller skall man be läkarna att vänta med skalpellen medan man springer ut och lägger på mer pengar? Är det inte lite feltänk där, ni som skapat reglerna? Om ni nu ändå skall tjäna pengar på folk som är sjuka, så finns det ju system där man betalar i efterhand för den tid man stått parkerad.
I sammanhanget kan jag inte låta bli att tänka tanken att bilister är nog de som behandlas mest demokratiskt i Sverige. Om du sitter i din bil så spelar det ingen roll om du är muslim, kvinna, man, färgad, invandrare, sjuk, frisk eller svensk. Parkeringsvakten bötfäller dig ändå. Det kallas nolltolerans och tillämpas inte på andra smärre brott såsom mord och våldtäkt. Det blir skillnad först då du stiger ur bilen. Då blir det så synd om en del av oss.
Därefter.
En annan lustighet korsade min väg då jag försökte reda ut vad som gällde en sån som jag, vad beträffar sjukvård. Jag bor ju inte i landet men betalar skatt på min pension här. Efter mycket sökande hittade jag en skrift på SKL (Sveriges kommuner och landsting) hemsida som behandlade ämnet "Sjukvård av utomlands boende svenskar".
Skriften var inte helt lätt att förstå så jag ringde författaren av detta regelverk för att få en korrekt tolkning. Kunskapen, om dessa regler, var minimal ute hos olika vårdgivare. Jag fick bekräftat att jag hade förstått reglerna rätt.
När jag nu skulle besöka en mottagning, här på Lidingö, ville de att jag skulle betala fullt pris. Detta stämde inte med reglerna och jag hänvisade till författaren av reglerna. Mottagningen hade talat med den ansvarige i Stockholms landsting och han menade att jag skulle betala fullt.
Åter ringde jag författaren av reglerna. Han blev full i skratt och sade "det är ju så djävla enkelt att tolka vad som gäller, du skall inte betala mer än en vanlig svensk, punkt slut. Be den där killen på Stockholms landsting att ringa mig så skall jag tala om vad som gäller"!
Detta hjälpte nu inte. Personen på Stockholms landsting hävdade att han tolkade reglerna rätt och menade att författaren, av reglerna, hade fel. Häpp!
Ankdamm.
Till slut.
Nu skall jag, i rättvisans namn, nämna några positiva saker om Sverige också.
Min nära släkting, som är svårt sjuk, vårdas i hemmet. Det är möjligt endast genom något som kallas ASIH (Avancerad Sjukvård I Hemmet). En företeelse som fungerar otroligt bra. Personer som får vård i livets slutskede, kan vara hemma hos sin familj och slippa sjukhussalens ensamhet och, i många fall, bortglömdhet. Livskvaliteten ökas med hundratals procent. Detta är välfärdsstat i kvadrat.
Den övriga sjukvården är också värdig en välfärdsstat. Trots att jag är att betrakta som utböling, fick jag den vård som krävdes. Inga långa väntetider.
I landet där jag bor kan man också få mycket avancerad sjukvård men då behöver man ett fett bankkonto eller goda kontakter. Visserligen finns det allmän vård, men där är köerna långa.
Var glada att ni bor i ett så fint land. Det hade varit mitt förstaval också om det inte varit för vädret och parkeringsvakterna.
Vi är det vi är och inte det vi gör. Vi kallas varelser och inte görelser. (från boken "Reclown" av Jan Cederquist).
Vi hörs.
Tobbe.
